Höst

 
 
 
Då var hösten här vänner! Jag håller vad jag lovar, jag sa ju att jag skulle komma tillbaka till hösten! :) Vi får se hur det blir med uppdateringarna men nu känner jag att jag vill berätta lite, visa lite! Jag har ju så mycket fint att visa, så många fotograferingar i höstlöven.
 
Jaha vad har hänt sen sist då. Är ju nästan 2 månader sedan jag blogga! Lilla Have har gått o blivit 5 månader. Världen enklaste och goaste unge. Oerhört lätt att ha o göra med, vi är så löjligt förtjusta i honom hela familjen. Pärlan älskar sin lillebror mest i världen och jag njuter så länge det är på den nivån. Jag har klippt av mig håret! Det kräver ett helt eget inlägg. Hmm... KJ har börjat nytt jobb! Slipper pendling och är nu en kommunnisse precis som jag. Ja det är väl det, annars lunkar livet på här hemma med barn, sjukdomar, jakt efter sömn, bråk och kärlek!
 
1

Naturens hus

 
I helgen har min mamma och Håkan varit hos oss och även min kära syster Frida. Mamma fyllde 60 i juni och det firade vi i helgen. De fick en hotellnatt och en middag på pinchos! De var supernöjda med vistelsen och det var vi med. Lilla Have är ju min lilla trogna följeslagare och var med oss på restaurang och åkte sedan vidare till hotellet för en sängfösare, ja inte jag då utan de andra. Han är så vansinnigt lätt att ha o göra med den lilla knodden. Han har redan upplevt mer än vad Pärlan hade när hon va 2 år! :) haha
 
I söndags avnjöt vi en god lunch på Naturens hus som ligger ett stenkast från där vi bor. Nu har även Hamnkrogen öppnat här borta i våra hoods så det är roligt med lite att välja på. Så det blev räkmacka på hamnkrogen och köttfärslimpa på Naturens hus i helgen. God mat gillar min kropp och jag.
 
2

Tacksam över allt fint jag har

 
Hej halå! Det är augusti vänner. Plötsligt är det inte sommar i luften längre, hösten gör sig påmind. Jag är en person med en hel del ångest och oro. Sällan har jag haft ångest på hösten, jag brukar älska det. Men denna gången känner jag mig lite deppig över att det snart är kallt och mörkt. Att barnen måste ha på sig tusen kläder och att man ska behöva ta sig till förskolan med trötta och gnälliga barn i regn och rusk. Så tänker jag.. ibland. Men sedan tänker jag ett varv till, och inser att det spelar ingen som helst roll. Det får regna, blåsa och vara vilket väder som helst bara jag får vara med min fina familj och att vi får må bra. Det är det enda som spelar något roll.
 
Ikväll är jag extra tacksam över allt fint jag har. Varför? Ingen orsak alls. Känner mig bara ödmjuk inför livet. 
 
4