Att försvinna efter en förlossning

 
Alltså herrgud ja ni... vad ska man säga. Här har ni mig! Eller halva mig! Jag tappa hakan när jag såg denna bilden av mig själv. Efter maratonamning och kolikskrik fullständigt rasade jag i vikt. Det tog ca 2 månader att förlora 26 kilo. Det slutade inte med att "gravidkilona" försvann utan ytterligare 8 kilo blev jag av med. Det var en kombination av hysterisk amning, för litet matintag och en släng av depression.
 
Min rumpa var helt borta, gone, väck! Av någon anledning hade jag skrivit upp olika kroppsmått i en bok och kom över dessa och insåg att jag förlorat 12 cm runt rumpan! Min rumpa va inte stor innan men ni ser ju på bilden, rygg och rumpa ingen skillnad! Alltså ser ni, rumpan är alltså där, de två strecken är början på låret. En rumpa har man för att man ska kunna sitta skönt, det är en viktig del på kroppen och jag kunde inte sitta på hårda stolar utan var tvungen att sitta på en kudde för sittbensknölarna stack ut.
 
Jag vägde 51 kilo som minst och när jag slutde amma började jag sakta lägga på mig men jag kom aldrig upp i min ursprungsvikt innan jag blev gravid nu med Have. Nu är jag uppe i 68 kilo och min plan är nu att försöka hålla kvar vid mina kilon så gott det går efter förlossningen! Om 2 dagar går jag hem med gravidpenning och då ska jag börja fylla frysen med kakor och matlådor! Jag vägrar försvinna efter denna förlossning oavett kolik och två hyseriska barn!
 
OBS. Jag vill bara poängtera att det är inget fel att vara smal, att väga 51 kilo eller att inte ha någon rumpa. Vi trivs allihop på olika sätt och olika är bra. Detta handlar om mig och hur jag vill att min kropp ska se ut. Jag har alltid vart smal med allt vad det innebär i kommentarer, åsikter och åtgärdsplaner. Det viktigaste vi alla strävar efter är att må bra i sin kropp helt enkelt, och vad vi mår bra av är olika. 
 
7
Mirre - Sweetwords

ja åsikter om kroppen har de alltid och man ska få se ut som man själv vill, och vill du inte vara "smal" så är det din sak, hoppas att du kan hålla din vikt du vill ha efter. Jag rasade ju också på precis samma sätt efter graviditeten, jag vägde ju lite mer än 51, vägde 55 tror jag som minst och då var jag också rejält smal, jag vill hålla min vikt på 59,5-60,5 nu och har lyckas, kan väga nåt närmare 61 ibland vid mens, ägglossning, men det är ju lätt fixat.

Det som är är att många tror att man bara mår dåligt om man behöver gå ner i vikt, fåtal som inte förstår att man mår dåligt även att vara för smal, det är precis samma men åt andra hållet, vissa som är smala kan vräka i sig hur mycket som helst men ändå inte gå upp och de kämpar för att gå upp och det måste även tyckatillare inse är jättejobbigt, men de fattar ju trögt

Catrin

Trodde verkligen att bilden var "ihoptryckt".
Det är inte alltid lätt att styra livet och vad man måste ta sig igenom, men huvudsaken är att man trivs med sig själv och att man mår bra i slutändan..! ❤

Svar: Ja eller hur! den ser photoshoppad ut! herregud...
angus

Frida

Jag väger 44 kg idag och har fått barn för 2 år sedan, kämpar vidare med att gå upp i vikt fortfarande men inget händer, poängtera att jag alltid varit smal aldrig vägt över 50kg men kämpar på. Gick såklart upp 16kg med dottern i magen och jag önskade så innerligt att dem 10kg var kvar på mig iaf, men icke. utan gick ner 3 kg till efter all amning :(
Men kämpar på och hoppas att min vikt snart ökar, poängtera igen att man varit hos dietist och allt men inget funkar, kan dricka äta vad som men inget händer, men förhoppningsvis en dag så vänder det. Men som sagt man får vara glad att man är frisk och mår bra trots spinkigheten. hihi
Du är fin som du är :D Tänk så. Jag försöker det trots för smal.. hihi Ha en fin dag! kram

Helga

Beundrar deg for din åpenhet, kjäre du. Så sterkt. All Lykke til, beste Anna 💞

Svar: Tack kära Helga!
angus

birgitmaria

Vi är ju alla olika. Men ingen vill väl vara för mycket åt något håll.
Jag vill ju gärna bli smalare eller det kanske är mer rätt att säga bli lättare. Men jag har ingen större framgång... eller jag tror inte att försöker..
Men du har ju rätt, man måste ju hitta den kropp som man själv trivs med. Sen hur andra ser det är ju oväsentligt.
Det är oxå viktigt att inte noja för mycket. Då blir det ju inte heller bra.
Du verkar dock ha full koll på hur du vill va! Eller hur du inte vill va! Härligt! Och du är ju fin som du är!

Lund Johanna

Det har hänt här med. Jag hade väl iof bra mycket mer till att börja med så man kan fortfarande ana min. Men jag är också många kilo under startvikt. Dock ska vi väl säga att några av de tidigare kilona var inte helt legitima och nödvändiga, men det har rasat av mig. Och en dag för några veckor sedan insåg jag att just rumpan är väck. Men men, jag känner mig om inte annat lättare i kroppen, får bara hoppas att det tar stopp snart :)

Eleni

Känner så igen mig. Min kropp förändrades drastiskt efter att ha fått barn. Vägde alltid mellan 58-60kg innan jag blev gravid första gången, efter förlossningen rasade jag ner till kring 51-52 kg trots att jag gick upp 18 kg. Hann liksom aldrig lägga på mig någon vikt innan nästa graviditet trots att det gick ungefär 2,5 år emellan. Minns när jag var på inskrivning i v.14 och fortfarande vägde 51 kilo och jag kände mig orolig över att jag inte skulle gå upp "nog mycket" under graviditeten. Gick ändå upp till 68kg och det mesta kom i slutet. Och samma som första gången rasade jag tillbaka ner på stadiga 51. Får ofta kommentarer om jag inte äter mat och att jag ser sjuk ut, vilket inte är så roligt att höra med tanke på att jag inte gjort någonting överhuvudtaget för att få den här ofrivilliga viktnedgången. Snart tre år efter senaste förlossningen kan jag ta mig upp till 53-54kg och tycker själv jag nu mera ser frisk ut i dessa kilon. Men med tanke på allt onyttigt och den mängd jag har kunnat ätit under hela tiden är det konstigt att jag inte hellre lagt på mig mer känns det som. Kroppen och kanske även matsmältningen förändrats efter förlossningar och graviditeter? Jag kan nu mera känna mig nöjd med de kilon jag har och nojar sällan över det. Men kan visst bli trött på kommentarer från folk fortfarande. Jag ser ut så här nu, jag har accepterat det och jag hoppas även andra kan göra det!